Krälande kroppar över kyrkogården

Det har varit en väldigt, väldigt trevlig långhelg i Eslöv. Jag chockade Palme brutalt genom att dyka upp torsdag för-/eftermiddag istället för fredag kväll, efter att ha irrat runt i Eslövs ytterst farliga ghetto utan att veta om det. Det blev mycket god mat i stora kvantiteter, promenad på en av de läskigaste kyrkogårdarna ever, lite filmtittning och mycket kelande med katter. Samt marknad! Jag köpte 8 DVD:er, en läskig träflöjt samt en sexig affisch. Det känns som att jag börjat gå på marknad ganska mycket. Och dessutom börjat spendera mina pengar. Jag tror att det är bra. När jag betalat in mina 300 kronor till Stockholms spelkonvent imorgon så har jag inte tillräckligt mycket pengar kvar på kontot för att ta ut dem. Jag tror aldrig det har hänt tidigare. Men när jag tänker noga efter lär jag ju få månadspengen på samma gång. Skit också. Jag får konsumera mera. Gärna i en snygg vinterjacka. Min gröna matchar ju inte min kjol alls.

Jag har gått och funderat väldigt mycket på något Palme sade om att folk skulle ha samma skala när de bedömde hur snygg någon var. [Edit: Palme hävdade att folk generellt sett har likvärdiga skalor enligt en undersökning.] Så att man oftast bedömde folk ungefär likadant, från 1-10 sådär. Jag tyckte det var väldigt creepy och har grunnat rätt mycket, samt kommit fram till att det inte lär kunna stämma. 1-10 ger inget medeltal som man kan använda och i mitt liv kan jag bara komma på att jag träffat två personer som skulle vara under 5. Hela saken diskuterades med den perversa skotten, som claimade att det inte var möjligt eftersom alla har så vitt spridd smak och påpekade att det är media som försöker övertala folk om att det skulle fungera fast det ínte gör det. Hade jag gått psykologi hade det varit spännande att göra experiment om det.

I skolan idag har ovanligt många människor pratat med mig. Det var väldigt trevligt. Först blev jag muntligt påhoppad av Simon, som sällan talar med mig annars, men ville påpeka att Hendrik letade efter mig. Vi är extended essay buddies, ett väldigt spännande förhållande. Några få steg efter det träffade jag på Isabelle som påminde mig om historiagrupparbetet och att jag skulle ha mailat henne min text förra veckan och att det är deadline imorgon. Oops! Nu har jag skickat det i alla fall och hon lovade att hon icke var förgrämd på mig. När jag gick upp till VIP med mitt tetrisprojekt träffade jag folk, vilket även ledde till att jag missade lunchen. I ES-korridoren ropade jag på Hendrik och han fick min extended essay att läsa till mötet imorgon. Jag får hans senare, när han skrivit klart den(!). Pratade med Alice på svenskan, men det gör jag väl jämt. Hon påpekade att Hendrik inte hade vetat vem jag var förutom att han hade fått för sig att jag var blond. Efter sista lektionen blev det VIP igen, då jag lärde känna Blobb och någon som hette Josefine lite. Träffade på Jonas på vägen hem, mysigt att prata med honom igen. Han och många av våra gemensamma vänner kommer dyka upp på SSK. Det kommer Fniss också, samt Göteborgs-mahjongare. Jag kommer nog känna ganska mycket folk där ändå.

För övrigt pluggar jag för lite som vanligt. Jag hade en storslagen plan om att stänga av datorn vid åtta och plugga till tio och göra det till en vana. Sedan läsa fantasy. Jag är på andra boken i fantasyserien nu, lånat den från Palme. Fast nu är ju klockan tjugo över åtta eftersom jag började blogga. Jag har i vilket fall hittat en rätt bra anledning att börja plugga gediget igen: om jag pluggar råmycket nu så kan jag åka på mahjong-SM även om det är helgen före terminens test week. Jag och Anna pratade idag och kom överens om att försöka plugga en timme tillsammans efter skolan på tisdagar. Jag hoppas verkligen att det kommer bli en vana. Det känns som att jag aldrig träffar Anna längre och det är jättesynd. Vi var superba på att plugga ihop i ettan! Och då kanske jag börjar studera igen. Jag börjar få småångest.

Något som skrämmer mig är löpsedlar som "nya pillren som botar din ångest och oro". Man lär inte ha ångest utan anledning; det känns som att det är bättre att ta itu med det direkt. Jag vet att jag själv skulle få panik om jag tog piller mot ångest. Jag menar, hur kan man då sluta sedan? Och oron över att de ska ta slut dessutom! Hujeda mig, vilken uppfinning.

Nej.. Jag saknar mina katter Mjuff och Tuffen. Och att bara slappa och läsa fantasy i Palmes soffa. Och ligga på marken och stirra på stjärnor, som aldrig syns i centrala Uppsala. Längtar till fredag då jag får träffa Samuel igen. Mysa ihop sig och läsa skräck, kanske titta film, krama på honom jättemycket. Och ser fram emot att skolan någon dag kommer vara över.