Ljudlöst uppvaknande?

Man vet att man är hemma i Sverige och att det mesta är sig likt när man 07:21 får ett samtal från butikschefen som berättar att man är den enda personen förutom honom med nycklar och således den enda som kan öppna nu när han är hemma med sjukt barn. Sömndrucket hör man något om "evigt tacksam" och "kanske heldag" och man tittar på klockan och tänker att visst, det hinner jag väl. Och sedan sitter man där i sängen och gäspar. Tänker att blogga, det var länge sedan!

Men jo, 9:e mars var nästan 2 månader sedan. Nu är jag, som ni säkerligen redan visste redan före telefonsamtalet, i Sverige. Jag har varit på GothCon och tog en kort tur till Uppsala. Dessutom har jag varit i Köpenhamn. Valborgsmässoafton firades hos Kriss och Maria i Svedala med hamburgare och brädspel. Annars har jag väl mest varit på Disney-prinsessmaraton, jobbat, läst "The Hunger Games" och småpluggat en distanskurs på Gotlands högskola som heter "Att gestalta det förflutna" - jag missar vår gruppchatt inför en inlämningsuppgift idag på grund av jobbet men det borde vara ganska chill. Jag spelar lite "Minecraft" också, för jag fick det från Mike! Men inte spelat på ett tag - däremot smygspelar jag "Zelda: The Spirit Tracks" ibland. På tisdag tänkte jag hyra en liten lastbil och flytta alla mina lådor hit till Lund igen. Då ska jag även på Palmes gamla avlagda iPhone 3GS och får därför skaffa surfabonnemang hos Telia också. Det känns lite sådär efter "Uppdrag granskning" om Telia Sonera i diktaturländer.

Kanske att ett inlägg räcker för att spräcka frånvarobubblan, det märker vi! Oh hoy, frukost.