Thursday 27 October 2011

Döden ibland oss

Jag är så sjukt glad och stolt just nu! Jag blev precis klar med min litteraturanalys av den andra novellen i Murakamis "After the Quake" och inser att jag lyckas stödja en av mina idéer fullständigt och att inte vet som helst hade lyckats med att ens hitta teorin i texten. Hade jag inte haft ont i foten hade jag hoppat runt ännu mer! Det känns så skönt och bra att veta att man är duktig på någonting. Vi får se vad de andra tycker på lektionen imorgon. Jag ser fram emot det.

Och nej, jag har inte bloggat på ett tag. Vet inte riktigt vad som hänt sedan sist. Jag har förlorat hoppet ännu mer för två av mina lärare, medan de andra har skjutit i status. Så det jämnar nog ut sig i längden. Jag har fått mitt japanska ID-kort så jag slipper gå runt med mitt pass hela tiden. Igår åt jag på ett äkta yatai, det vill säga småkök som man sätter upp som marknadsstånd på gatorna där man kan kliva in och äta ramen och gyoza, det vill säga nudlar och dumplings. Jag blev inte mätt, men kände att det ändå var värt att ha gjort det - de som har stånden nu får inte ge sitt till någon annan och inga nya får rätt att ställas upp. Så om några år kommer det inte finnas yatai i Fukuoka längre! Helgerån!

I övrigt tittar jag på "United States of Tara", men är inne på sista säsongen nu. Jag spelar väldigt mycket "Style Boutique", mitt ultimata favoritspel i DS-världen just nu. Jag är manager för en egen modebutik och på mindre än en vecka har jag låst upp nästan allting och är på god väg att få butiken att bli fyrstjärnig. Mina matchningsfärdigheter får äntligen utlopp! Det var svårt för dem tidigare, då jag är lite för snål i deras tycke. Jag har även bokat hotell i Tokyo! Det blir att fira nyår där. Vad får jag inte missa förutom Shibuya, Akihabara och Ghibli-museét?

Saturday 22 October 2011

Glasögondrömmen

I torsdags hände det rätt mycket. En av mina kära systrar fyllde 23 hela år, min farbror hade början till en rättegång i Etiopien och jag blev röntgad för mig veterligen första gången i mitt liv. Mina fötter gör sig väldigt bra på röntgenbilder, även om de envisas med att inte visa upp några frakturer. Så jag ska halta runt i 4,5 vecka till och hoppas att fotproblemet går över.

Igår försökte jag mig på att göra svenskliknande köttbullar. Runda blev de inte, men smaken var tillfredsställande. Jag pratade även mest (!) på Murakami-lektionen! Läraren tackade efteråt för mina kommentarer och verkade ha blivit genuint glad. Yay! Jag började även spela "Style Boutique" och känner redan av hur beroendeframkallande det kan bli.

Idag ska jag, Cajsa och Maria bussluffa runt med våra månadskort. Lagom sysselsättning för en ledsen fot och vädret ligger stadigt på soliga 21 grader, så det är inte alltför varmt. Imorgon ska jag träffa min värdfamilj, eller i vilket fall den relativt jämnåriga dottern i familjen, och titta på en "dome" samt gå på konstmuseum. Det blir nog trevligt. Jag har även hållit tal om Robert och köpt en ny väska, som är väldigt fin och praktisk.

Tuesday 18 October 2011

En längtan efter det bekanta

Jag har nu köpt "Kanjisonomama" till DS, det billiga alternativet till en riktig elektronisk uppslagsbok. Det enda problemet är att det är skapat för japaner, så alla ord har inte engelska förklaringar. Men då det var 3000 kronor billigare och Cajsa klarade sig på det under andra året japanskpluggande i Lund så tänker jag ge det en stor, fet chans. Jag har även fått en av mina japanska rumskompisar att spela Super Mario för första gången - att vara Japan och aldrig ha spelat det! Hon tyckte att det var jätteroligt om än svårt och jag har erbjudit mig att låna ut min DSi till henne någon dag så att hon har bättre chanser att lyckas rädda Peach.

Filmlektionerna och Murakami-lektionerna är över förväntan bra. Vilket är tur, då vår lingvistiklärare varken kan prata eller skriva engelska. Förra veckan stavade hon years "yeras" på tavlan. Det var droppen som fick mitt hopp att helt rinna ut ur bägaren. Japansklektionerna är helt okej, men vikarien vi hade på kanjilektionen förra veckan var mycket bättre än vår ordinarie så det fick mig att avundas andras gräs.

I helgen blev det field trip för alla oss utbytingar. Det blev att gå upp tidigt på lördagen för att åka buss i flera timmar. Att få slappna av, vara asocial och lyssna på musik var dock himmelriket i mitt liv just då så jag kan inte klaga. Efter att ha ätit stor, traditionell japansk lunch vid ett pausställe som även hade en stor Ghibli-butik blev det att gå på museum. Kirishima Art Open-Air Museum var en riktigt häftig upplevelse, trots att utomhusutställningen blev lite mer ogästvänlig på grund av regnet. Kirishima betyder dimön och framåt slutet av vistelsen så låg det en tjock dimma över parken. Inomhusutställningen var mest excentrisk, men bjöd även på en fantastisk ljusshow med stämningsfull musik.

På kvällen blev vi tilldelade hotellrum i japansk stil med tatamimattor och pappersväggar samt futon att sova på. Jag delade rum med en JD Mate och 3 andra utbytingar och vi var ett trevligt gäng som drack thé vid det låga bordet innan vi gav oss av till middagen. Denna var om möjligt ännu mer överdådig än lunchen, med egna små stekhällar och grytor där man fick laga till maten lite som man ville. Efter middagen bröt jag karaokeisen och skränandet höll på en lång tid innan festen var slut och jag smög mig ner till en japansk varm källa där jag satt i det varma vattnet och insåg hur extremt dålig syn jag har. Utan glasögon känner jag inte igen folk på 1 meters avstånd. Jag tror att jag illa kvickt borde bege mig iväg att köpa nya glasögon då jag inte ens med dem på kan läsa medelstor text på 5 meters avstånd. Tydligen är glasögon billigt här, så jag hoppas på det.

Bussen gick från hotellet vid 8 följande morgon. Vi åkte till Kirishima akvarium, där de förutom fiskar och uttrar även hade en elektrisk ål (läskig!) och en delfinshow. Showen var dock väldigt olik de som man ser på Kolmården - jag var beredd på hög musik och discohopp genom ringar, men istället fick vi en grundlektion i hur delfiner föder barn och diar samt så fick se delfinernas slidor i närbild. På kvällen surfade jag in på Kolmårdens hemsida och har en stor lust att åka dit. Det är lite långt just nu, dock. Efter akvariet och flera timmars bussresa kom vi fram till Kumamotos slott. Det påminde rätt mycket om Osaka slott med sina utställningar och trappor. Vi kom hem från äventyret två timmar senare än planerat och vrålhungriga (men ja, vi fick japansk lunch också). Jag gick till närhandeln med tyskarna för att köpa frukost och middag så nu har jag en extremt god frukost att se fram emot!

Annat som hänt är att jag sedan badmintonen förra tisdagen har extremt ont i vänstra foten och har haltat i några dagar nu. Jag tror inte att det är något seriöst, men har mailat min sjukgymnast och frågat om det var samma fot jag hade problem med i våras. Det är så svårt att komma ihåg var man hade ont när det har gått över! Min lundaförsäkring har även sagt att kostnaden för besöket går på försäkringen, så de borde betala de 30% som inte betalas av min Japanese National Health Insurance. Så nu har jag en tid hos någon holländsk, engelsktalande doktor på torsdag. I övrigt har jag börjat titta på "United States of Tara" och tycker att den är bra.

Sunday 9 October 2011

Nöjd sushisuck

Nu har det gått en vecka sedan jag bloggade sist och mycket har hunnit hända på den lilla överbefolkade ö som numera är mitt hem. Framförallt så har lektionerna börjat på allvar - men "på allvar" kanske är ett lite för tungt sätt att uttrycka på det. Min vecka ser ut som så att jag har lektioner måndag förmiddag, tisdag eftermiddag samt torsdag och fredag för- och eftermiddag. Jag slutar dock vid 14.30 under torsdag och fredag och all annan tid är jag ledig. Detta har lett till att jag har insett hur brutalt skönt det är att inte ha ett extraknäck. Så mycket man slipper! Tankar på jobb, chefer som ringer, planerade kvällar med OB-tillägg.. Jag kan äta godis och titta på "Scrubs", eller varför inte äta godis och läsa en god bok! Kort sagt: jag njuter av livet och håller på att bli småtjock.

Jag har även skaffar mig en japansk mobiltelefon med kontantkort, varifrån jag kan maila gratis. Så det är numera det officiellt lättaste sättet att få kontakt med mig på här i fjärran östern. Jag har även hunnit bli mycket ledsen av att inte kunna gå med i klubben som sysslar med japanskt bågskytte - jag stannar ju bara i ett halvår och det tar visst 4-5 månader innan man ens får hålla i en båge. Fram till dess är det posering och mental träning som gäller. Att betala runt 3000 kronor för full utrustning och sedan inte få skjuta en enda pil innan man åker känns lite ovärt, så jag avstår från att gå med. Däremot funderar jag på att gå med i badmintonklubben, eller i alla fall gå dit och träna lite då och då. Det var roligt när jag provade det i torsdags.

Igår var jag på lyktfestival i närområdet. Jag fick på mig min yukata (med mycket stress och stort besvär!) och geta-stapplade iväg mot stationen tillsammans med de andra utbytesstudenterna. Där fanns det flera hundra papperslyktor uppställda. Vi njöt av kolapopcorn och uppmärksamhet innan det var dags att börja tända. Vi fick varsin gaständare och många fina bilder. Det fanns en liten scen där små okända band uppträdda, en japansk ung man med ett sår i halsen som varit med om en motorcykelolycka och ville få oss att vara med i en enkät, samt en gammal gubbe som hyllade min och Cajsas längd och våra höga näsor. Han spillde öl på min och lyckades efter många försök nudda den. Vi blev inbjudna till nästa helgs festival, där han lovade att bjuda oss på något gott när han kände igen våra näsor. Vi kan tyvärr inte närvara då vi har en field trip, men ändå.

Imorgon är vi lediga, då detta är årets sista tredagarshelg. Idag så for jag, Maria och Cajsa iväg med min JD-Mate Momo samt hennes kompisar Shio och Minori till Fukuoka. Där hann vi med mycket roligt! Vi tog purikura (såklart), handlade billiga accessoarer, tittade på ett känt tempel där vi fick en spådom om vår framtid, gick till en billig klädaffär samt åt kaitensushi (rullbandssushi) igen. Det var den tredje gången den här veckan, men gott ändå. Jag har under dagen även handlat saker. Och jag som brukar kalla mig antikonsumist! Jag har införskaffat ett par gympaskor, så att jag kan spela badminton. Jag har även köpt en långärmad, småsöt tröja samt en klassisk japansk sådan: en tröja med Paris-motiv och konstig engelska. Men engelskan är grammatiskt korrekt och tröjan har många små knappar, så jag kunde inte motstå den! Dessutom fick man med ett par hängslen.

Så, det är väl så jag har det just nu antar jag. Läser "Gormenghast", träffar folk och har det mysigt. Njuter av att inte vara stressad, gör mina få läxor i godan ro. Funderar seriöst på att vara med på ett brevlajv, då tiden verkar tillåta det. Lär känna folk bättre och lär mig nästan lika många japanska namn som jag glömmer bort. Pratar med Palme på Skype emellanåt och fastnar på melodin som spelas när det är grönt på japanska övergångsställen i innersta'n. Jag har det bra, helt enkelt.

Sunday 2 October 2011

Gäspande molnighet

I helgen så åkte alla WJCs utbytesstudenter med några av våra JD Mates till ett konferenscenter med sportinriktning som heter Global Arena och ligger 45 minuter bort med buss. Där åt vi först en god middag där jag lyckades äta spaghetti bolognese med ätpinnar utan att spilla alltför mycket (jag blir sakta bättre!). Sedan installerade vi oss i våningssängar i två stora rum. Därefter hade vi ett Japanese placement test för att se vilken nivå vi skulle hamna på under terminen. Nästa dag så fick vi reda på att jag hamnat på nivå 3 av 4, tillsammans med båda de andra svenska utbytesstudenterna. Det känns praktiskt, då man i steg 1 och 2 använder exakt samma textböcker (Genki) som vi använde under vår tid i Lund. Provet tog dock 2 timmar och var fullproppat med kanji, så jag blev såpass trött i huvudet efteråt att jag behövde köpa choklad.

På kvällen fick vi fylla i papper där vi ansökte om japanskt bankkonto. På dessa formulär behövde vi skriva vår adress med kanji, vilket visade sig vara ganska tidskrävande och nervöst. Jag ska även försöka få plats med mitt mellannamn på alla papper eftersom det står med i passet - det blir mycket improviserande och skrivande utanför rutorna kan jag säga. Imorgon ska vi åka till banken och visa upp oss IRL. Efter allmän information om livet i Fukuoka så skulle vi leka lekar. Det var en version av den kända leken "Fruktsallad" där personen i mitten säger vilken kategori av flickor som hysteriskt skrikande ska springa över golvet till en ny stol. Det tärde på öronen och blev änmer skrämmande när man såg hur många som sprang för att de hade högklackat på sig. Flickorna här är väldigt feminina och agerar mycket typiskt kvinnligt för det mesta. Det känns lite konstigt att vara en del av den gruppen.

På kvällen fick vi även, efter att ha övat på sjunga sången "Cherry" i en timme, bada i ett japanskt bad! Det blev att näcka, duscha på en liten plastpall framför en spegel och sedan klättra ner i ett nästan för varmt bad. Jag klarade av värmen i runt 10 minuter innan jag, röd som en rädisa och yr i huvudet, tog mig upp igen. Om två veckor ska vi åka på field trip söderut och bada i en äkta onsen, det vill säga varm källa. Jag hoppas att det är mer som Snusmumriken och Titioo än som kokande, obarmhärtigt varmt pastavatten.

Jag har även fått reda på vilka kurser jag kan välja mellan och ska ha valt dem den 24 oktober. Mitt sikte är inställt på analysering av Haruki Murakamis noveller och av japansk film från 1980-talet och framåt. De kräver dock class participation, då detta utgör upp till 50% av betyget. Det är de mest intressanta kurserna, men jag har aldrig varit bra på att faktiskt räcka upp handen och diskutera saker i klassrum. Någon gång har jag ju tänkt ändra på det, särskilt innan jag börjar plugga juridik i höst, men jag vet inte om jag är redo ännu. Det visste jag inte när jag bestämde att jag skulle göra det före gymnasiet, eller när jag gjorde detsamma före universitetet. Kanske är det dags att ta tjuren vid hornen och sprida mina åsikter, men det är så ovant och obekvämt att tala inför stora grupper av människor. Varför skulle de vilja lyssna på mina idéer när de säkert tänker samma sak själva?

Så jag grunnar vidare. Köpte anteckningsblock idag och en blyertspenna, så är redo för skolstarten imorgon. Även ätit kaitensushi, rullbandssushi, men vi vann ingenting i deras lotteri. Tittat runt i stadskärnan Tenjin igen, men vår budget är megatight den här månaden och jag avhöll mig från att köpa fina fickur och pins med noter på. Pratade med Palme på Skype (alltför) tidigt imorse - han har preliminärbokat flygbiljetter hit över jul och nyår. Vi får se om planet var fullt eller inte, men komma hit tänkte han. Det kommer bli trevligt.

Nu ska jag på bostadshusets välkomstfest. Jag hoppas att där serveras mat, för festen krockade med mina rumskompisars välkomstfest för mig. Förhoppningsvis lagar de mat till mig i veckan istället. 'Til next time!