Fjäriln vingad i blod bada

Det har varit en riktigt bra morgon. Satte klockan på nio för att inte sova för länge, men snoozade till halv tio. Mobilen var på laddning så fick stiga upp, gå fram till fönsterbrädet, trycka på snooze och sedan sjunka tillbaka under det tjocka, varma täcket. Där halvdrömde jag om en kille utan armar som ville ha jobb på GameStop, och jag fick hjälpa hans mor fixa sin "bakbak", en gul tygremsa som skulle tunnas ut genom att dra i den så hårt man kunde. (Har jag sett för mycket på "Tusen och en natt"?) Man fick ta spjärn mot dörrposter och liknande, men tyvärr så hamnade den i ett vasst hörn så småningom så den gick sönder. Halv tio unnade jag mig ännu en kvarts mysande innan jag steg upp och inmundigade dagens adventschoklad. Det finns få saker jag gillar så mycket som choklad före frukost! Bland dem inräknas dock lussekatter och prinskorv; julen är en bra tid för mig. Efter duschen var jag snyggare än jag har varit på länge så det firades med en mindre dans till Daft Punk.

Igår var en rätt spännande dag. Jag snålåkte med Samuel till Stockholm - han betalade min biljett och gav mig således 67 prio-poäng. Jag är på grå nivå! Jag och Palme har således varit ihop ett tag. Väl i Stockholm inhandlade Samuel två paket Alvedon och jättemycket tuggummi för att göra sig redo för vad som väntade. Hans dröm skulle gå i uppfyllelse - någon skulle skära i honom med en kniv i två timmar! Att skaffa sig en scarification över hela ryggen som föreställer vingar blev verklighet. Jag satt på en stol bredvid och såg med fascination hur skalpellen smidigt letade sig igenom hans hud och lämnade blodbubblor som bevis för dess framfart. Blodet rann nerför sidorna och nerför ryggen, fläckade ner fyra högar med papper. Såhär i efterhand kanske inte tatueraren frågade om jag mådde okej en sex-sju gånger för att jag såg ut att svimma, utan på grund av min maniska fascination för händelseförloppet. Det var intressant, i vilket fall.

När väl Samuel hade blodförlust och gladpack över hela ryggen lämnade jag honom på centralstationen för att ta sig hem själv, för att kunna ta mig an mitt nästa uppdrag. Dillchips inhandlades på Pressbyrån och sedan lyckades jag efter mycket möda gå vilse hem till Niklas. Han var sjuk och skulle kryas på och jag hade gått vilse till ett Coop tidigare, så jag kirrade fiskpinnar med spaghetti (underlig blandning) till honom och vi såg på "Number 23" innan jag begav mig hemåt.

Idag ska jag städa mitt rum för gäster som kommer hit på födelsedagsmiddag på fredag. Jag ska även laga middag själv och gå på föreläsning av Bo Kjellén. Däremellan någonstans ska jag förbi Samuel och kleta vaselin i hans blodfåror innan jag lägger på ett nytt lager gladpack och fäster det med frystejp.

För övrigt har jag jag börjat skriva igen! Som i allmänhet. Jag är glad.