Maiko-jakt

Idag har vi snoozat i en timme, trötta i ben efter vandringar och tjocka i magarna efter gårdagens kakbuffé på Sweets Paradise. Det var en underbar upplevelse, då man under 1,5 timme fick klämma i sig så mycket mat och godsaker man kunde i en rosaröd hjärtmiljö. Det blev en halv tallrik god pasta, en fjärdedel broccoli (grönsaker är jättedyrt i Japan!) och andra fjärdedelen pyttesmå körsbärstomater. Sedan började det roliga: otaliga små fyrkantiga bakelser, bananslem, tårtor, kakor, popcorn, mjukglass! Vi tog det säkra före det mindre så och vandrade runt lite i butikerna (som säljer almanackor med kalorikartor och näsporsplåster) innan vi tog oss upp på taket av det sju våningar höga shoppingcentret för att åka i deras röda pariserhjul med en väldigt fin och neonig nightview över Osaka.

I söndags åkte vi till Yamashina efter att ha ätit mina sista chocopan. Där träffade vi Rumiko och Mitsuya och tog tunnelbanan till centrala Kyoto. Till lunch blev det en stor bricka med japansk mat - bland annat fyra stycken runda, pastellfärgade bollar som visade sig vara olika ostar, en sushibit gömd i ett blad, grönsaker i en rosa äggkopp samt restaurangens specialitet: en uppvärmd skål där vi fick göra vår egen tofu genom att hälla i pyttelite vatten, blanda med en sked, vänta tre minuter och sedan börja fiska upp grötliknande slemklumpar som vi sedan doppade i en vinägerblandning. Skumt, men inte helt fel och framförallt inte det värsta som serverades där.

Sedan bar det av till ett tempel på toppen av en gigantisk kulle. Där hade man fin utsikt och dåliga odds att klara av att blundande gå tjugo meter mellan två specifika stenar utan att stöta in i folk, vilket var lite sorgligt då man i så fall skulle finna den stora kärleken. Vi safe:ade genom att hälla lite vatten på en sten och buga oss, så jag kommer tydligen ha tur med kärleken i alla fall. Den lates way out! De hade även en helig källa av något slag - efter att ha köat i tio minuter så fick man ta en metallkopp-på-pinne och fånga en helig vattenstråle. Vattnet kunde man sedan tvätta händerna med och dricka. Koppen lämnades sedan tillbaka till ultraviolett bakteriedödande strålning. Spännande blandning av historiska platser och ny teknik, Japan.

I den delen av Kyoto gick det runt många unga tjejer med yukata, en trekvartsärmad sommarkimono, och en del med riktiga kimonos. En del var till och med sminkade som maikos, det vill säga geishas in training, men vi fick lära oss skillnaden mellan dessa. För det första så vägrar riktiga maikos att vara med på bild medan turistmaikos gärna posar med dig, för det andra så sminkar sig riktiga maikos till sent på kvällen. På grund av detta senare faktum så smög vi runt i mörka små gränder i Kyoto på maiko-jakt. Jag kände mig som någon från Crouching Tiger Hidden Dragon där jag med lågmäld röst smög runt i smala, träomringade gränder och kikade in i alla fönster vi gick förbi. Vi hittade dock ingen maiko. Men, och detta är ett stort men, jag köpte mig en egen yukata! Det var ett billigt paketpris och eftersom yukatasäsongen snart är över så är det inte garanterat att jag kan skaffa en i Fukuoka, så jag har gått runt i en ljusgul yukata med röd obi (magbälte), geta (japanska träskor) och en matchande handväska.

Efter att söndag kväll ha stressöverlämnat våra presenter till Rumiko och Matsuya när de skulle kliva på sitt tåg så var vi lämnade till vårt öde. Vi har gått till Shinsaibashi, Osakas största shoppinggata, där vi tog purikura (jag älskar det!) och vunnit en solfjäder i en arkadhall. Jag handlade även japanska DS-spelet "Ninokuni", som är ett samarbete mellan Ghibli och Level-5, begagnat för en billig penning. Och en jättefin ljusblå tvådelad klänning på Bodyline.

Igår hann vi förutom Sweets Paradise och pariserhjul även med att gå på Osakas akvarium Kayukan och titta på söta djur, skrämmande fiskar och gigantiska krabbor. Jag hann även prata med Palme på Skype, vilket var awesome men gjorde att jag började tänka på Sverige och vad jag lämnat bakom mig igen. Det var dock mer en kontemplativ än ångerfull tankegång och jag är fortfarande glad att vara här. Idag ska vi leta mobiltelefoner och ta mer purikura. Dags att försöka lista ut hur man sätter på sig lösögonfransar på bästa sätt - 'til next time!