En längtan efter det bekanta

Jag har nu köpt "Kanjisonomama" till DS, det billiga alternativet till en riktig elektronisk uppslagsbok. Det enda problemet är att det är skapat för japaner, så alla ord har inte engelska förklaringar. Men då det var 3000 kronor billigare och Cajsa klarade sig på det under andra året japanskpluggande i Lund så tänker jag ge det en stor, fet chans. Jag har även fått en av mina japanska rumskompisar att spela Super Mario för första gången - att vara Japan och aldrig ha spelat det! Hon tyckte att det var jätteroligt om än svårt och jag har erbjudit mig att låna ut min DSi till henne någon dag så att hon har bättre chanser att lyckas rädda Peach.

Filmlektionerna och Murakami-lektionerna är över förväntan bra. Vilket är tur, då vår lingvistiklärare varken kan prata eller skriva engelska. Förra veckan stavade hon years "yeras" på tavlan. Det var droppen som fick mitt hopp att helt rinna ut ur bägaren. Japansklektionerna är helt okej, men vikarien vi hade på kanjilektionen förra veckan var mycket bättre än vår ordinarie så det fick mig att avundas andras gräs.

I helgen blev det field trip för alla oss utbytingar. Det blev att gå upp tidigt på lördagen för att åka buss i flera timmar. Att få slappna av, vara asocial och lyssna på musik var dock himmelriket i mitt liv just då så jag kan inte klaga. Efter att ha ätit stor, traditionell japansk lunch vid ett pausställe som även hade en stor Ghibli-butik blev det att gå på museum. Kirishima Art Open-Air Museum var en riktigt häftig upplevelse, trots att utomhusutställningen blev lite mer ogästvänlig på grund av regnet. Kirishima betyder dimön och framåt slutet av vistelsen så låg det en tjock dimma över parken. Inomhusutställningen var mest excentrisk, men bjöd även på en fantastisk ljusshow med stämningsfull musik.

På kvällen blev vi tilldelade hotellrum i japansk stil med tatamimattor och pappersväggar samt futon att sova på. Jag delade rum med en JD Mate och 3 andra utbytingar och vi var ett trevligt gäng som drack thé vid det låga bordet innan vi gav oss av till middagen. Denna var om möjligt ännu mer överdådig än lunchen, med egna små stekhällar och grytor där man fick laga till maten lite som man ville. Efter middagen bröt jag karaokeisen och skränandet höll på en lång tid innan festen var slut och jag smög mig ner till en japansk varm källa där jag satt i det varma vattnet och insåg hur extremt dålig syn jag har. Utan glasögon känner jag inte igen folk på 1 meters avstånd. Jag tror att jag illa kvickt borde bege mig iväg att köpa nya glasögon då jag inte ens med dem på kan läsa medelstor text på 5 meters avstånd. Tydligen är glasögon billigt här, så jag hoppas på det.

Bussen gick från hotellet vid 8 följande morgon. Vi åkte till Kirishima akvarium, där de förutom fiskar och uttrar även hade en elektrisk ål (läskig!) och en delfinshow. Showen var dock väldigt olik de som man ser på Kolmården - jag var beredd på hög musik och discohopp genom ringar, men istället fick vi en grundlektion i hur delfiner föder barn och diar samt så fick se delfinernas slidor i närbild. På kvällen surfade jag in på Kolmårdens hemsida och har en stor lust att åka dit. Det är lite långt just nu, dock. Efter akvariet och flera timmars bussresa kom vi fram till Kumamotos slott. Det påminde rätt mycket om Osaka slott med sina utställningar och trappor. Vi kom hem från äventyret två timmar senare än planerat och vrålhungriga (men ja, vi fick japansk lunch också). Jag gick till närhandeln med tyskarna för att köpa frukost och middag så nu har jag en extremt god frukost att se fram emot!

Annat som hänt är att jag sedan badmintonen förra tisdagen har extremt ont i vänstra foten och har haltat i några dagar nu. Jag tror inte att det är något seriöst, men har mailat min sjukgymnast och frågat om det var samma fot jag hade problem med i våras. Det är så svårt att komma ihåg var man hade ont när det har gått över! Min lundaförsäkring har även sagt att kostnaden för besöket går på försäkringen, så de borde betala de 30% som inte betalas av min Japanese National Health Insurance. Så nu har jag en tid hos någon holländsk, engelsktalande doktor på torsdag. I övrigt har jag börjat titta på "United States of Tara" och tycker att den är bra.